Balanserade personlighetsskalor

De flesta personlighetstest innehåller ett flertal skalor, och man har vinnlagt sig om att ha lika många item i varje skala. Detta kan verka rimligt, men vilka konsekvenser får det om de olika domänerna är olika väl sammanhållna? Man finner nämligen att det kan vara högst olika med den saken. En domän som emotionell stabilitet är väl sammanhållen, dvs korrelationerna mellan de olika testuppgifterna är ganska höga och det är ganska lätt att konstruera en reliabel skala med t ex 10 item. Emotionell intelligens är betydligt svårare för testuppgifterna har en tendens att inte korrelera så starkt. Vill man då ha lika hög reliabilitet som för emotionell stabilitet måste man ta med flera testuppgifter i den skalan och kravet med lika många uppgifter i varje delskala kan inte uppfyllas.

Men det finns en frestande utväg som får mig att tänka på gångna tiders Guttmanskalor för attitydmätning. Guttmans krav på en attitydskalla var extremt höga och kunde uppfyllas enbart om man använde frågor som var semantiskt överlappande, alltså mycket lika. Följden blev att skalorna var alldeles för specifika. Samma sak händer med personlighetstest om man väljer uppgifter som är semantiskt överlappande. Likhet och korrelation tenderar ju att gå hand i hand. Skalorna blir snyggt balanserade men validiteten ytterst olika och risken är stor att den blir låg för de skalor som gjorts för att mäta svagt sammanhållna domäner.

Referens

Sjöberg, L. (1980). Similarity and correlation. In E.-D. Lantermann & H. Feger (Eds.), Similarity and choice (pp. 70-87). Bern: Huber. Klicka här.

Valprognoser går att göra, läget är inte alls "fullständigt osäkert"

Opinionsmätningarna "står som spön i backen". De flesta visar en tydlig ledning på¨5-7 %-enheter för Alliansen, men för enskilda mätningar är skillnaden mellan blocken ibland "ej statistiskt säkerställd".  Detta sammanfattas av statsvetare (nästan alltid från Göteborg, av någon anledning) som att  "läget är helt öppet" eller "det är omöjligt att säga hur det kommer att gå" eller "man kan inte göra prognoser utifrån opinionsmätningar" (!). Om detta är mycket att säga.

1. Informationen från en enskild mätning kanske inte är "statistiskt säkerställd" men sammantaget sedan början av augusti är trenden mycket tydlig, och absolut inte slumpmässig, med några få undantag som jag ska återkomma till.Att i detta läge resonera utifrån statistisk analys av enskilda studier är missbruk av statistisk logik. Ännu värre är att säga "läget är helt öppet" utifrån den information som föreligger.

2. Vissa opinionsinstitut använder dåliga metoder och ger därför otillförlitliga resultat. United Minds använder vad jag kan förstå inte slumpmässiga urval av respondenter, justerar enligt principen kvoturval, och tar in svaren via webben, vilket troligen ger ett större bortfall än vad andra institut har. Deras resultat är också tydligt annorlunda än övriga instituts.

3. Att blankt förneka att man kan göra prognoser av valbeteende är mycket märkligt. Forskning och erfarenhet, i Sverige och internationellt, tyder på att det går på det hela taget bra. Berömda historiska misslyckanden har kunnat förklaras, t ex på grund av användning av kvoturval. Hundratals studier har visat att den bästa prognosen av beteende får man genom att ta in information om intentioner, och det är just vad de bättre opinionsinstituten gör. Sådana prognoser fungerar bra, men givetvis aldrig perfekt.

En annan sak är att människor i allmänhet har ganska bra uppfattningar om hur det kommer att gå. Se http://lennartsjoberg.blogspot.com/ och delta i min lilla valprognosstudie, tar 5 minuter och med ett första pris på 1000 kronor för den som gör den bästa bedömningen!