Valprognoser går att göra, läget är inte alls "fullständigt osäkert"

Opinionsmätningarna "står som spön i backen". De flesta visar en tydlig ledning på¨5-7 %-enheter för Alliansen, men för enskilda mätningar är skillnaden mellan blocken ibland "ej statistiskt säkerställd".  Detta sammanfattas av statsvetare (nästan alltid från Göteborg, av någon anledning) som att  "läget är helt öppet" eller "det är omöjligt att säga hur det kommer att gå" eller "man kan inte göra prognoser utifrån opinionsmätningar" (!). Om detta är mycket att säga.

1. Informationen från en enskild mätning kanske inte är "statistiskt säkerställd" men sammantaget sedan början av augusti är trenden mycket tydlig, och absolut inte slumpmässig, med några få undantag som jag ska återkomma till.Att i detta läge resonera utifrån statistisk analys av enskilda studier är missbruk av statistisk logik. Ännu värre är att säga "läget är helt öppet" utifrån den information som föreligger.

2. Vissa opinionsinstitut använder dåliga metoder och ger därför otillförlitliga resultat. United Minds använder vad jag kan förstå inte slumpmässiga urval av respondenter, justerar enligt principen kvoturval, och tar in svaren via webben, vilket troligen ger ett större bortfall än vad andra institut har. Deras resultat är också tydligt annorlunda än övriga instituts.

3. Att blankt förneka att man kan göra prognoser av valbeteende är mycket märkligt. Forskning och erfarenhet, i Sverige och internationellt, tyder på att det går på det hela taget bra. Berömda historiska misslyckanden har kunnat förklaras, t ex på grund av användning av kvoturval. Hundratals studier har visat att den bästa prognosen av beteende får man genom att ta in information om intentioner, och det är just vad de bättre opinionsinstituten gör. Sådana prognoser fungerar bra, men givetvis aldrig perfekt.

En annan sak är att människor i allmänhet har ganska bra uppfattningar om hur det kommer att gå. Se http://lennartsjoberg.blogspot.com/ och delta i min lilla valprognosstudie, tar 5 minuter och med ett första pris på 1000 kronor för den som gör den bästa bedömningen!

Ny rapport: Personlighetstestens validitet i arbetslivet

Tidigare forskning om personlighetstest och arbetsresultat gav tämligen svaga resultat. Pessimismen var utbredd, men inte på goda grunder. Det har länge varit känt att test kan ge viktiga tillskott till beslutsfattandet i t ex urvalssammanhang, även om validiteten är relativt blygsam. Från omkring 1990 ökade intresset för frågeställningen i och med introducerandet av femfaktormodellen (FFM) för personlighet. Meta-analyser av Big Five-dimensionernas (B5) användbarhet i arbetslivet sammanfattas. De har publicerats under tiden 1984-2008 och bygger på 100-tals publicerade studier. Korrelationerna visade sig i allmänhet vara låga för alla dimensioner utom noggrannhet, där de tenderade att ligga i intervallet 0.20-0.25, också det ett relativt blygsamt värde. Slutsatsen om B5-dimensionerna som sådana är i enlighet med dessa mycket omfattande undersökningar att de är svagt eller inte alls korrelerade med kriterier i arbetslivet, om de tas var för sig. Multipla korrelationer kan emellertid ge betydligt bättre resultat, även om det är kontroversiellt hur de ska uppskattas på grundval av meta-analyser. Dessa tycks ha gett för låga uppskattningar av sambanden mellan B5-dimensionerna, och därmed en överskattning av de multipla korrelationerna mot kriterier. Alltmera omfattande forskning visar att smala, fokuserade variabler fungerar betydligt bättre än B5-dimensionerna och ger viktiga tillskott till dessa. En del av dessa variabler ingår som underskalor i FFM-test, andra som emotionell intelligens ligger utanför FFM-tänkandet och ingår i UPP-testet.  Sådana dimensioner ger viktiga tillskott till intelligens i prognosen av arbetsresultat, och av många andra viktiga aspekter på arbetsrelaterat beteende. Även index som bildas på ett urval av fokuserade personlighetsdimensioner kan ge mycket goda resultat, som närmar sig den prognoskraft som g-faktortest har. 

Läs hela rapporten här.