Ledarskap och personlighetens mörka sida

Harms et al. (2011) har publicerat ett mycket ambitiöst försök att validera HDS-testet mot ledarskap i det militära. Det är ett av mycket få arbeten som har försökt validera HDS. Se den utmärkta litteraturgenomgången i artikeln.

Officerskadetter följdes under 4 års utbildning där deras ledarförmåga bedömdes varje år. Data på HDS samlades in och relaterades (korrelationer) till ledarskap och utvecklingen av ledarskap.

HDS är ett test som ofta används, även i Sverige, för att mäta den mörka sidan, dvs kliniska eller subkliniska syndrom av typ av passiv aggression. Det är alltså inte utpräglade kliniska problem som mäts, utan tendenser till sådana, som kan vara av varierande styrka. Det är definitivt dimensioner bortom Big Five som det handlar om, men tyvärr tog Harms et al. inte in data på Big Five, inte heller försökte de studera skönmålning, som givetvis är viktig i HDS, som i alla självrapporttest.

De 11 HDS-skalorna bör alla vara negativt relaterade till ledarförmåga, om testet lyckas mäta det som det avser att mäta. Hur blev det?

Enskilda skalor hade svaga samband med ledarskap. 7 av de 11 skalorna hade inga samband alls med kriterierna. I övriga 4 fall fanns en tendens till negativa samband men för vissa skalor blev sambanden positiva. Kanske berodde sådana resultat på att de negativa effekter kommer först på längre sikt, säger författarna, men det är ju bara en spekulation så länge inga sådana data finns. Det kan dock ligga något i denna misstanke eftersom en metaanalys fann tydliga samband mellan narcissism, Machiavellianism och kontraproduktivt beteende bland icke-ledare (O'Boyle et al., 2011). Mönstret av samband mellan subkliniska tendenser och ledarskap ger emellertid inget stöd åt att använda HDS för att mäta den mörka sidan som det var tänkt. Nedanstående tabell som bygger på deras publicerade resultat ger detaljer. 

Korrelationer mellan HDS-skalor och ledarskap i amerikanska armén, Harms et al. (2011), 12 kriterier med likartade trender
Kliniskt begrepp (DSM-IV)	Innehåll	Korrelation i genomsnitt
Borderline	Lynnig och socialt inkonsistent	-0.03
Paranoid	Skeptisk, misstänksam	-0.18
Avoidant	Negativ till förändringar	0.08
Schizoid	Tillbakadragen, förstår ej andra	-0.03
Passive-aggressive	Självgående, ignorerar andras krav	-0.04
Narcissistic	Har extrem självuppskattning, tål ej kritik	0.06
Antisocial	Tycker om att ta risker och testa gränser	-0.08
Histrionic	Dramatisk, vill bli uppmärksammad	0.06
Schizotypal	Visar ovanligt tänkande, ibland kreativ	-0.23
Obsessive-compulsive	Mycket noggrann och kritisk	0.16
Dependent	Vill vara till lags, beroende av andras uppskattning	0.16

Harms et al. lyckades visa ganska höga samband mellan ledarskap och HDS i multipla regressionsanalyser, ca 15 % förklarad varians, motsvarande en multipel korrelation omkring 0.4. Detta är intressant men för praktikern tämligen lite användbart. Analysen tar ju fram vikter som kan vara negativa eller positiva och den prognos av ledarskap man tvingas göra måste grundas på en ad hoc-modell som inte stämmer med teorin och som är bara delvis psykologiskt begriplig. Vikterna är på ett komplicerat sätt beroende av hela mönstret av korrelationer. Fältet öppnas för spekulationer vilkas värde för prognoser är okänt och tveksamt. Vi ställs inför frågan om validiteten av subjektiva bedömningar utifrån testdata eller andra kvantitativa data och sådana bedömningar är väl studerade inom många områden, med svaga resultat.


HDS är ett kreativt pionjärarbete men tycks ha kommit till utbredd praktisk användning alldeles för tidigt. Det behövs mera empirisk forskning och teoretisk analys av personlighetens mörka sida och ledarskap och andra arbetsrelevanta dimensioner. Som det ser ut nu tycks det praktiska värdet vara svagt.

Referenser


Dawes, R. M., Faust, D., & Meehl, P. E. (1989). Clinical versus actuarial judgment. Science, 243, 1668-1674.

Grove, W. M., & Meehl, P. E. (1996). Comparative efficiency of informal (subjective, impressionistic) and formal (mechanical, algorithmic) prediction procedures: The clinical-statistical controversy. Psychology, Public Policy, and Law, 2, 293-323.


Harms, P. D., Spain, S. M., & Hannah, S. T. (2011). Leader development and the dark side of personality. [doi:10.1016/j.leaqua.2011.04.007]. The Leadership Quarterly, 22(3), 495-509.


O'Boyle Jr, E. H., Forsyth, D. R., Banks, G. C., & McDaniel, M. A. (2011). A meta-analysis of the dark triad and work behavior: A social exchange perspective. [doi:10.1037/a0025679]. Journal of Applied Psychology, No Pagination Specified.

Testgranskning: HDS

Personlighetens mörka sida: HDS-testet

De flesta personlighetstest som används  svenskt arbetsliv mäter normalpersonligheten. I vissa fall som OPQ, MBTI och PPA (Thomas) har man medvetet gåt in för att ge en positiv bild av varje testad person. UPP-testet utgår från en positiv syn på människor inom normalområdet men erkänner också att det finns "subkliniska" varianter av dimensioner som passiv aggression, perfektionism och narcissism; dessa mäts med särskilda skalor. HDS tar ett mera radikalt grepp och mäter enbart sådana aspekter av "den mörka sidan". Det är viktigt att försöka sig på detta, inte minst med tanke på den aktuella diskussionen om "den mörka triaden . I en studie av HDS-data insamlade i skarpt läge fann jag:


•    HDS är ett försök att mäta ett antal olika aspekter på personlighetens ”dark side”. De 11 skalorna har en 2-dimensionell struktur. De är starkt korrelerade med FFM-faktorer och skönmålning, multipla korrelationer omkring 0.40 – 0.65. Om man kontrollerar för FFM och skönmålning finns ingen tydlig struktur kvar i HDS-skalorna.

•    Reliabiliteten hos delskalorna i HDS var dessutom låg, upp till 50 % av variansen var felvarians.

•    Felvarians, skönmålning och "Big Five" svarade för ca 75 % av HDS-skalornas varians


I oberoende granskning (Buros-institutet, se http://www.unl.edu/buros/), av två oberoende vetenskapligt väl kvalificerade utvärderare som inte är anonyma,  riktas tung kritik mot testet:


–    ” All but 4 of these 11 reliability coefficients are below the minimum level of .70. ” (Utvärderare 1)

–    ” The validational data relating to performance is also disappointing, both in quantity and quality. ” (Utvärderare 1)

–    ” Reliability evidence is mixed. Three-month test-retest coefficients appear acceptable; however, the research sample was limited to 60 graduate students. Alpha coefficients ranged from .50 to .78, with seven falling below .70, suggesting considerable caution with respect to the use of the scales in making decisions about individual clients. ” (Utvärderare 2)

–    ” Modest, but meaningful correlations between HDS scores and managerial behavior ratings from an unspecified mix of subordinates, peers, and supervisors are also demonstrated. ” (Utvärderare 2)

Saville et al. (2008) har gjort en stor jämförande studie av olika kommersiella personlighetstest. De noterar att efter endast en vecka hade vid omtestning med HDS endast 8 % oförändrad profil. Det stämmer ju bra med andra resultat som har visat låg reliabilitet hos detta test.

Referenser
Fox, G. (2001). Review of the Hogan Development Survey In B. S. Plake & J. C. Impara (Eds.), The fourteenth mental measurements yearbook. Lincoln NE: Buros Institute of Mental Measurements.

Huebner, E. S. (2001). Review of the Hogan Development Survey. In B. S. Plake & J. C. Impara (Eds.), The fourteenth mental measurements yearbook. Lincoln NE: Buros Institute of Mental Measurements.

Saville, P. (2008, January). Project Epsom: How Valid Is Your Questionnaire? Phase 1: Saville Consulting Wave®, OPQ®, Hogan Personality Inventory & Development Survey, 16PF5, NEO, Thomas International DISC, MBTI and Saville Personality Questionnaire Compared in Predicting Job Performance. Paper presented at the The British Psychological Society Division of Occupational Psychology Conference: “Personality Questionnaires – Valid Inferences, False Prophecies”. För denna rapport klicka här.