•STP-företrädare uttalar sig mycket ofta i media och säger något i stil med ”att det finns väldigt många dåliga test”. Bara en handfull test (ca 5) har blivit ”godkända” i deras granskningar.
•STP kräver emellertid så stora grupper vid testvalidering (n > 100) att det blir praktiskt mycket svårt att faktiskt genomföra ett valideringsprogram. Kravet saknar rationell grund; STP kan inte motivera det. Kravet motverkar arbetet med evidensbasering av test eftersom det är nästan omöjligt att leva upp till.
•STP gör även en bedömning av testets värde genom att beräkna genomsnittet (medianen) av enskilda testskalors korrelationer med kriterier – detta ger en drastisk underskattning, och STP kan inte motivera sitt arbetssätt.
•
•En utredning av testens värde genomförd av en professor i Uppsala på uppdrag av Telia för ca 15 år sedan åberopas fortfarande ofta som ”bevis” för att nästan alla test måste underkännas – men utredningen är hemligstämplad och argumenten för slutsatsen kan inte bedömas. Märkligt är att media ändå tycks anse den trovärdig och viktig! Kanske har Ekehammar rätt, men det kan vi inte veta.(Om någon av mina läsare har tillgång till rapporten vill jag gärna se den).
