Sidor

Friday, April 13, 2012

Ledarskap och personlighetens mörka sida

Harms et al. (2011) har publicerat ett mycket ambitiöst försök att validera HDS-testet mot ledarskap i det militära. Det är ett av mycket få arbeten som har försökt validera HDS. Se den utmärkta litteraturgenomgången i artikeln.

Officerskadetter följdes under 4 års utbildning där deras ledarförmåga bedömdes varje år. Data på HDS samlades in och relaterades (korrelationer) till ledarskap och utvecklingen av ledarskap.

HDS är ett test som ofta används, även i Sverige, för att mäta den mörka sidan, dvs kliniska eller subkliniska syndrom av typ av passiv aggression. Det är alltså inte utpräglade kliniska problem som mäts, utan tendenser till sådana, som kan vara av varierande styrka. Det är definitivt dimensioner bortom Big Five som det handlar om, men tyvärr tog Harms et al. inte in data på Big Five, inte heller försökte de studera skönmålning, som givetvis är viktig i HDS, som i alla självrapporttest.

De 11 HDS-skalorna bör alla vara negativt relaterade till ledarförmåga, om testet lyckas mäta det som det avser att mäta. Hur blev det?

Enskilda skalor hade svaga samband med ledarskap. 7 av de 11 skalorna hade inga samband alls med kriterierna. I övriga 4 fall fanns en tendens till negativa samband men för vissa skalor blev sambanden positiva. Kanske berodde sådana resultat på att de negativa effekter kommer först på längre sikt, säger författarna, men det är ju bara en spekulation så länge inga sådana data finns. Det kan dock ligga något i denna misstanke eftersom en metaanalys fann tydliga samband mellan narcissism, Machiavellianism och kontraproduktivt beteende bland icke-ledare (O'Boyle et al., 2011). Mönstret av samband mellan subkliniska tendenser och ledarskap ger emellertid inget stöd åt att använda HDS för att mäta den mörka sidan som det var tänkt. Nedanstående tabell som bygger på deras publicerade resultat ger detaljer. 


Korrelationer mellan HDS-skalor och ledarskap i amerikanska armén, Harms et al. (2011), 12 kriterier med likartade trender
Kliniskt begrepp (DSM-IV) Innehåll Korrelation i genomsnitt
Borderline Lynnig och socialt inkonsistent -0.03
Paranoid Skeptisk, misstänksam -0.18
Avoidant Negativ till förändringar 0.08
Schizoid Tillbakadragen, förstår ej andra -0.03
Passive-aggressive Självgående, ignorerar andras krav -0.04
Narcissistic Har extrem självuppskattning, tål ej kritik 0.06
Antisocial Tycker om att ta risker och testa gränser -0.08
Histrionic Dramatisk, vill bli uppmärksammad 0.06
Schizotypal Visar ovanligt tänkande, ibland kreativ -0.23
Obsessive-compulsive Mycket noggrann och kritisk 0.16
Dependent Vill vara till lags, beroende av andras uppskattning 0.16


Harms et al. lyckades visa ganska höga samband mellan ledarskap och HDS i multipla regressionsanalyser, ca 15 % förklarad varians, motsvarande en multipel korrelation omkring 0.4. Detta är intressant men för praktikern tämligen lite användbart. Analysen tar ju fram vikter som kan vara negativa eller positiva och den prognos av ledarskap man tvingas göra måste grundas på en ad hoc-modell som inte stämmer med teorin och som är bara delvis psykologiskt begriplig. Vikterna är på ett komplicerat sätt beroende av hela mönstret av korrelationer. Fältet öppnas för spekulationer vilkas värde för prognoser är okänt och tveksamt. Vi ställs inför frågan om validiteten av subjektiva bedömningar utifrån testdata eller andra kvantitativa data och sådana bedömningar är väl studerade inom många områden, med svaga resultat.


HDS är ett kreativt pionjärarbete men tycks ha kommit till utbredd praktisk användning alldeles för tidigt. Det behövs mera empirisk forskning och teoretisk analys av personlighetens mörka sida och ledarskap och andra arbetsrelevanta dimensioner. Som det ser ut nu tycks det praktiska värdet vara svagt.

Referenser


Dawes, R. M., Faust, D., & Meehl, P. E. (1989). Clinical versus actuarial judgment. Science, 243, 1668-1674.

Grove, W. M., & Meehl, P. E. (1996). Comparative efficiency of informal (subjective, impressionistic) and formal (mechanical, algorithmic) prediction procedures: The clinical-statistical controversy. Psychology, Public Policy, and Law, 2, 293-323.


Harms, P. D., Spain, S. M., & Hannah, S. T. (2011). Leader development and the dark side of personality. [doi:10.1016/j.leaqua.2011.04.007]. The Leadership Quarterly, 22(3), 495-509.


O'Boyle Jr, E. H., Forsyth, D. R., Banks, G. C., & McDaniel, M. A. (2011). A meta-analysis of the dark triad and work behavior: A social exchange perspective. [doi:10.1037/a0025679]. Journal of Applied Psychology, No Pagination Specified.

Thursday, April 5, 2012

Work samples

Det är en spridd uppfattning att arbetsprov är den bästa prediktorn för arbetsresultat. Se emellertid en kritisk artikel av Roth et al, som skriver i sin sammanfattning:


"Work sample tests have been used in applied psychology for decades as important predictors of job performance, and they have been suggested to be among the most valid predictors of job performance. As we examined classic work sample literature, we found the narrative review by Asher and Sciarrino (1974) to be plagued by many methodological problems. Further, it is possible that data used in this study may have influenced the results (e.g., r = .54) reported by Hunter and Hunter in their seminal work in 1984. After integrating all of the relevant data, we found an observed mean correlation between work sample tests and measures of job performance of .26. This value increased to .33 when measures of job performance (e.g., supervisory ratings) were corrected for attenuation. Our results suggest that the level of the validity for work sample tests may not be as large as previously thought (i.e., approximately one third less than previously thought). Further, our work also summarizes the relationship of work sample exams to measures of general cognitive ability. We found that work sample tests were associated with an observed correlation of .32 with tests of general cognitive ability."


Arbetsprov tycks alltså i snitt ha en validitet på samma, ganska blygsamma, nivå som vanliga personlighetstest, omkring 0.3. Kanske kan de ge tillskott utöver sådana test, men bättre är nog att använda ett mera effektivt test, som ju finns. Arbetsprov tar dessutom tid och kostar mycket mera än test.




Referens


Roth, P. L., Bobko, P., & McFarland, L. A. (2005). A meta-analysis of work sample test validity: Updating and integrating some classic literature. [doi:10.1111/j.1744-6570.2005.00714.x]. Personnel Psychology, 58(4), 1009-1037
Free counter and web stats