I denna rapport finns nu också en s k Executive Summary för den som snabbt vill bilda sig en uppfattning, klicka här.
Rapportens slutsatser:
- Förekommer skönmålning, är den vanlig och stark? Svaret är ett entydigt ja.
- Har skönmålning effekter på beslutsfattandet på grundval av testning, t ex vid urval? Svaret är ja.
- Här skönmålning betydelse för normdata? Svaret är ja, om testet ska användas i skarpt läge måste normdata vara insamlade i skarpt läge.
- Kan skönmålning undvikas, åtminstone till betydande del, med hjälp av
- Varningar
- Omformulering av item till at bli mera neutrala
- Särskilda mätningar av tendensen att tillskriva sig mera kunskaper än man har
- Anpassning av matematiska modeller till testdata och mätning av i vilken mån testpersoner avviker från dessa modeller
Svaret för
alla dessa ansatser är nej, de löser inte problemet
- Ett ganska vanligt sätt att hantera skönmålning tycks vara att utesluta de testpersoner som har högst värde i en sådan skala, t ex de 25 % som ligger högst. Detta har en svag och otillräcklig effekt, se Reeder och Ryan (Reeder & Ryan, 2012).
Ännu tycks det inte finnas någon ny metodik för att upptäcka
och korrigera för skönmålning som är tillräckligt lovande för att leva upp till
kraven att den ska vara teoretiskt och empiriskt väl underbyggd, och praktiskt
användbar. Korrektion med en särskild skala som mäter skönmålning fungerar,
även om inte heller denna metod helt eliminerar effekterna.
