Vanliga problem med personlighetstest - och svårlösta sådana

Personlighetstest som används i arbetslivet är oftast av självrapporttyp och inriktade mot att mäta Big Five-dimensioner (B5), samt underskalor till dem. Ingen korrektion för skönmålning görs. Det blir problem!

1. I skarpt läge svarar många taktiskt, dvs de skönmålar, och gör det ofta starkt. De allra flesta testade framstår därför som mycket positiva personligheter, ett resultat man har föga nytta av.
2. B5-dimensionerna är för få och allmänna för att vara relevanta. De är svagt relaterade till arbetsresultat.
3. Underskalorna, som kan vara 30-40 till antalet, ger en komplex och spretig bild av de testade. Dessutom är dessa skalor oftast av låg reliabilitet - med 200 testitem kan man inte konstruera 30-40 reliabla delskalor. Dessa skalor kan ibland ha ett innehåll som är svårt att förstå.
4. Testen är översatta från engelska vilket kan ha medfört språkliga otympligheter. Vad är t ex "intellektans"?
5. I vissa fall används ipsativt svarsformat vilket kräver att den testade ska "jämföra äpplen och päron". Sitter man helst hemma med en god bok eller ser man ljust på framtiden? Den typen av uppgifter är inte populära.
6. Teorier av olika slag ligger till grund för flera av testen, och det kan låta vetenskapligt och betryggande. Exempel är Hogans socioanalytiska teori eller Jungs typteori (från 1921). Men teorierna är dåligt underbyggda och saknar empiriskt stöd.

Det här kan låta negativt, och man kan förstå den ganska vanliga skeptiska inställningen till test, men faktum är att personlighetstest med mycket god validitet existerar. För exempel, se denna länk. Det går att konstruera skalor vars validitet är i nivå med intelligenstest (g-faktorn). Om personlighet och intelligens kombineras kan man nå validiteter omkring 0.6 - 0.7 med arbetsresultat, men det förutsätter skalor som är fokuserade på relevanta, konkreta personlighetsdrag (t ex uthållighet) - in B5-dimensioner som har mycket låg validitet (med undantag för noggrannhet).  Kolla min rapport om testvaliditet på Handelshögskolans hemsida genom att klicka här. Att skriva den tog lång tid, och krävde stort engagemang, men det var värt det, åtminstone för mig, när jag till slut började se ljuset i tunneln och fann frågeställningarna mer och mer intressanta. Denna och alla andra av mina rapporter (de är rätt många) och manualer är tillgängliga för gratis nerladdning i enlighet med min policy "Inget smussel, inga defensiva hemlighållanden av vad våra test mäter och vilken empirisk evidens de stöder sig på". Alla får del av den information de vill ha, inte bara kunder. Studenter får gärna använda testen helt gratis, vi ställer upp med rådgivning och anpassar vår IT-plattform efter era behov och intressen. (Skriv ett mail till lennartsjoberg@gmail.com). Flera sådana projekt har genomförts, nu senast av Daniel de Colli, anställd vid polisen och doktorand i psykologi.Hans uppsats som en grupp anställda vid polisen blir troligen offentlig i november.

Våra test är levande och förbättras ständigt, till skillnad från låsta och statistiska importerade test.

Vetenskaplig dokumentation har nu påbörjats med artikeln:

Sjöberg, L. (2010). A third generation personality test. The Scandinavian Journal for Human and Applied Sciences, 1(3), 61-75.Klicka här för att läsa den på svenska.

Riskförnekande i testbranschen

Personlighetstest används ofta i arbetslivet. Förmodligen omsätter denna verksamhet flera hundra miljoner kronor årligen. De allra flesta personlighetstesten är självrapporttest och av ytterst varierande kvalitet. De är översatta från, oftast, engelska och de utländska producenterna håller hårt i testen. De utvecklas inte efter svenska önskemål, och den psykometriska kompetensen är svag i Sverige.

En särskild problematik är skönmålning. Det krävs inte mycket tänkande för att inse att folk inte svarar helt uppriktigt om mycket står på spel, t ex vid en jobbansökan. Detta problem blundar man för och påstår att det inte finns. Det är lite tragikomiskt eftersom det finns tonvis med forskning som visar att problemet finns och är stort.

Jag har mött flera konsulter som berättat att de test de använder slår i taket. Nästan alla sökande är helt enkelt väldigt bra på personlighetstestet. Sådana test, som differentierar dåligt är svåra att använda och föga trovärdiga. Exempel är HPI, NEO-PI-R och "Thomassystemet".

Det finns numera validerad metodik för att korrigera för skönmålning. Ett traditionellt försök är att använda ipsativa svarsformat, där man få välja mellan alternativ som förhoppningsvis är lika socialt önskvärda. Den ansatsen har MBTI, Myers-Briggs. Folk tycker illa sådana uppgifter och de tar extra lång tid. Ipsativa data är svåra att analysera och de tycks inte alls eliminera effekten av skönmålning. I UPP-testet använder vi särskilda skalor för att mäta tendensen till skönmålning. Forskning har visat att detta fungerar alldeles utmärkt och höjer validiteten hos testdata.