I denna studie undersöktes UPP-testets validitet gentemot förmansbedömningar i en grupp anställda i Customer Service vid ett finansbolag. Testet visade sig ha god psykometriska egenskaper i nivå med tidigare erfarenheter. Data hade god kvalitet men det fanns en tendens till skönmålning. Gruppen visade i genomsnitt höga värden på resultatorientering och förändringsvilja, något lägre i arbetsintresse. De testade personerna bedömdes av cheferna med hjälp av att omfattande bedömningsformulär (40 variabler), som med komponentanalys kunde reduceras till tre kriterievariabler, som alla kunde mätas med mycket god precision. Validiteterna för de tre kriteriedimensionerna Värde för företaget, Effektivitet och Social funktion var 0.66, 0.52 och 0.40 efter korrektion för mätfel och beskuren spridning. Analys av proxykriterier (arbetsmotivation och liknande attitydskalor) gav liknande resultat (mediankorrelationer 0.29-0.59). Data tyder på att proxykriterierna kan ersätta förmansbedömningar vid testvalidering, eftersom de två serierna av validitetskoefficienter var starkt relaterade (r = 0.65). Korrektion för skönmålning medförde en viss sänkning av validiteten gentemot förmansbedömningen, men denna nackdel måste vägas mot de stora effekter på individnivå som korrektionen ger: de som ”bluffat” har inte längre en fördel av det.
Läs hela rapporten här.
No comments:
Post a Comment