Thin slices

Det finns aktuell forskning som visat att man kan göra ganska bra prognoser av beteende utifrån "thin slices". alltså mycket snabba iakttagelser av en person, som kan handla om några minuter eller ännu mindre. Se referenser nedan, som bl a handlar om prognoser av våldsamhet och psykopatiskt beteende.

Detta är ju paradoxala resultat. Vi vet sedan gammalt att man snabbt bildar sig ett första intryck av en person, t ex vid en anställningsintervju,  men det är en ny tanke att dessa snabba intryck faktiskt kan vara rättvisande, inte bara ett uttryck för fördomar. Givetvis kan det vara en fördel för ett företag om man kan höja sig över dessa första intryck och leta vidare, intrycken är på inget sätt perfekta även om de har en viss validitet. I vardagslivet kan det emellertid vara till nytta att gå på sin "magkänsla" eftersom man sällan får mera information.

Intressant idé: att utveckla mycket snabba tester som går på principen om "thin slices". Wunderbar-testet på begåvningens g-faktor som jag skrev om på denna blogg är ett exempel. Bara 16 minuter för att få en reliabel och valid mätning av g-faktorn, med all dess inneboende prognoskraft! Eftersom vi nu har väl etablerad kunskap om personlighetens betydelse för arbetsresultat. på grundval av tester som tar ca 40 minuter, är det frestande att pröva screeningtester (t ex UPP/Screen) som tar ca en kvart. Det som gör utvecklingen alltför långsam inom denna verksamhet är svårigheten att etablera samarbete med forskningsintresserade företag. Kom gärna med tips! Se denna bloggs nätverksinbjudan.

Referenser

Carney, D. R., Colvin, C. R., & Hall, J. A. (2007). A thin slice perspective on the accuracy of first impressions. Journal of Research in Personality, 41(5), 1054-1072.

Fowler, K. A., Lilienfeld, S. O., & Patrick, C. J. (2009). Detecting psychopathy from thin slices of behavior. Psychological Assessment, 21(1), 68-78.

Stillman, T. F., Maner, J. K., & Baumeister, R. F. (2010). A thin slice of violence: Distinguishing violent from nonviolent sex offenders at a glance. Evolution and Human Behavior, 31(4), 298-303.

Chefers kontrollbehov

Vid seminarier i början av hösten dök det upp önskemål om testning av kontrollbehov, vid chefstillsättningar. Studier av forskningen visade att det har gjorts ytterst få försök att mäta denna dimension. Ett undantag är Burgers arbete med en skala som han kallat "Desire for control".

I en studie som just nu är på gång undersöktes hans skala i en svensk version.Reliabiliteten var ganska låg, 0.62, och innehållet spritt över vida fält. Troligen var detta en poäng med skalan, att den skulle mäta ett generellt kontrollbehov. I stället konstruerade vi en skala som mäter kontrollbehov inom arbetslivet, med en hög reliabilitet (0.86). De två skalorna samvarierade 0.42 efter korrektion för mätfel, tämligen blygsamt med naturligt med tanke på Burgers skalas breda innehåll och komplexa struktur. Vår skala korrelerade negativt med samarbetsvilja och (positiv) grundattityd, positivt med noggrannhet. En chef med högt kontrollbehov framstår inte som idealisk enligt dessa resultat. Skalan är färdig att använda praktiskt.



Referenser

Burger, J. M. (1992). Desire for control: Personality, social, and clinical perspectives: New York, NY, US: Plenum Press.
Burger, J. M. (1992). Desire for control and academic performance. Canadian Journal of Behavioural Science/Revue canadienne des sciences du comportement, 24(2), 147-155.

Snabb och enkel mätning av g-faktorn: Wunderbar

Allmänintelligens, eller g-faktorn, är sedan mer än 100 år känd som en viktig faktor i många sammanhang, inte minst i arbetslivet. Vi har nu tagit fram och begreppsvaliderat ett kort begåvningstest, med arbetsnamnet Wunderbar, som tar 16 minuter (tidskontrollerat) och består av 17 uppgifter, hälften analogier och hälften ett induktivt/spatialt delprov (pricktestet), utvecklat inom Katapult. Testet är idag kopplat till screeningtestet UPP/Screen men kan lätt göras fristående eller kopppas även till hela UPP-testet. Lika många (och parallella) uppgifter ingår i en verifieringsversion av Wunderbar som kan ges för att säkerställa resultaten efter en första oövervakad testning på Internet.



Normdata finns från ca 1500 testade.

Nya data (67 testade på Internet) visar nu

en korrelation på 0.50 mellan de två deltesten
denna stiger till 0.80 efter korrektion för mätfel
reliabilitet på 0.73 för hela Wunderbar
korrelation med högskoleprovet 0.65, efter korrektion för mätfel 0.82

Vi har m a o trovärdiga data för tolkningen av Wunderbar som ett snabbt g-faktortest. På 16 minuter får man information om allmänintelligens som är minst lika bra som den man får från andra, dyrbara och tidskrävande test.  Om man vill ha ett icke-verbalt g-test kan man använda den delen av Wunderbar som inte förutsätter kunskaper i svenska (utom för den enkla instruktionen). Det är en fördel med Wunderbar som beror på att detta test arbetar med två grupper av uppgifter, inte en samling disparata uppgifter av vitt skilda slag.

Personlighet + begåvning är en oslagbar kombination, särskilt med tanke på att de i stort sett är nollkorrelerade. Vi har ju fått validiteter på ca 0.5 för UPP i aktuell forskning, tilläget av Wunderbar borde kunna ge resultat på ca 0.7.

Hyperkritisk artikel om tendensen att skönmåla som personlighetsdrag

Uziel (2010) har publicerat en artikel om skönmålning Hans tes är att skönmålning inte kan mätas med hjälp av skalor som mäter social önskvärdhet (IM-skalor). Dessa skalor är nämligen enligt omfattande forskning korrelerade med en mängd andra variabler, mestadels med positivt innehåll. Därför skulle de mäta ett personlighetsdrag och kan inte vara mått på en "response style", enligt honom.

Det är en argumentation som är ganska vanlig. Men logiken är svag. Även om IM-skalor mäter tendensen att ge en överdrivet positiv bild av sig själv kan de vara korrelerade med andra variabler. Det är ett orimligt krav att de inte ska samvariera med något annat. I själva verket måste de samvariera med de personlighetsdrag som man önskar korrigera för skönmålning, annars försvinner vitsen med hela proceduren. (Det blir ingen effekt av korrektionen). Det finns också en rad positiva resultat som kraftigt stödjer korrektionen för skönmålning (Sjöberg, 2010).

Så låt gå för att det finns en rad samband mellan IM-skalor och andra variabler. Hur stor kan effekten av sådana samband vara? Finns det en risk att man "överkorrigerar", dvs eliminerar varians som är av verklig betydelse och inte bara felet i mätningen, felet som beror på en överdrivet positiv bild?

För att pröva den möjligheten gjorde jag följande analys på mina normdata för UPP-testet. IM-skalorna korrigerades först för positiv grundattityd. Detta är en slagkraftig variabel som bör fånga upp det mesta av den aspekt på skönmålning som Uziel diskuterar. De korrigerade IM-skalorna användes sedan för att korrigera för skönmålning på samma sätt de okorrigerade IM-skalorna. Det senare är den standardprocedur som används i testet. Effekten var inte särskilt stark. En variabel som emotionell stabilitet samvarierade mycket högt efter vanlig korrektion och efter korrektion med en eventuell effekt av positiv grundattityd eliminerad (r = 0.9).



Uziels artikel är bra som exempel på argumentation mot korrektion för skönmålning. Vanligt är ju att man påstår att skönmålning inte förkommer och att den, om den skulle förekomma, saknar betydelse. Han lägger till tendensen att den inte går att mäta. Dessa argument är uppenbart empiriskt felaktiga och även ologiska, hyperkritiska. Hyperkritiska diskurser av den här typen utmärks av att man söker med ljus och lykta efter något sätt att skjuta en teori eller metodik i sank, och i sin iver tappar man kontakten med logik, sansat omdöme och sunt förnuft. Ett annat exempel på hyperkritik är Morgeson et al. (2007 a,b) som försöker totalt såga all personlighetstestning, vilket leder dem till destruktiva och mycket missvisande slutsatser (Sjöberg, 2010).

Referenser

Morgeson, F. P., Campion, M. A., Dipboye, R. L., Hollenbeck, J. R., Murphy, K., & Schmitt, N. (2007). Reconsidering the use of personality tests in personnel selection contexts. Personnel Psychology, 60(3), 683-729.

Morgeson, F. P., Campion, M. A., Dipboye, R. L., Hollenbeck, J. R., Murphy, K., & Schmitt, N. (2007). Are we getting fooled again? Coming to terms with limitations in the use of personality tests for personnel selection. Personnel Psychology, 60(4), 1029-1049.

Sjöberg, L. (2009). UPP-testet: Korrektion för skönmålning. Forskningsrapport 2009:3. Stockholm: Psykologisk Metod AB.Klicka här.

Sjöberg, L. (2010). Personlighetsdimensioners validitet i arbetslivet: teorier och empiri (SSE/EFI Working Paper Series in Business Administration No. 2010:6). Stockholm: Stockholm School of Economics. Klicka här,


Uziel, L. (2010). Rethinking social desirability scales: from impression management to interpersonally oriented self-control. Perspectives on Psychological Science, 5(3), 243-262.

Trovärdig personlighetstestning

Personlighetstest av självrapporttyp – den absolut vanligaste typen i praktiskt arbetspsykologiskt arbete – har tveksam trovärdighet i mångas ögon eftersom man misstänker att många testade framställer sig själva i alltför positiva dager (skönmålar), om mycket står på spel. Dessutom differentierar testen dåligt v dessa skäl – de testade ”slår i taket”. Leverantörer av testet, nästan alltid översättningar av amerikanska förlagor, brukar emellertid förneka dessa problem. Tidigare erfarenheter har emellertid visat att skönmålning är vanligt förekommande vid personlighetstestning i skarpt läge. Vid rekrytering till chefsbefattningar har män skönmålat mera än kvinnor, varför den senare gruppen systematiskt missgynnats, i den mån testresultaten påverkat anställningsbeslut 


Nu finns nya data som stödjer användningen av UPP-testets metodik för korrektion för skönmålning.Testresultat erhållna vid chefsrekrytering (N=80) jämfördes med normdata före och efter korrektion skönmålning. Skönmålningen låg på mycket hög nivå i kandidatgruppen. Män skönmålade mera än kvinnor. Stora skillnader fanns mellan grupperna före korrektion men eliminerades eller reducerades starkt. Testvärdena ”slog i taket” före korrektion – de flesta hade mycket positiva värden - men uppvisade en symmetrisk fördelning efter korrektion, och kraftigt förskjuten mot lägre värden. Män uppvisade mycket mera positiva värden än kvinnor före korrektion, vilket ändrades till en fördel för kvinnorna efter korrektion, med undantag för extraversion där emellertid skillnaden nästan halverades. Av dem som låg i de högsta 10 procenten på en sammansatt variabel var det bara 50 % som behöll sin tätposition efter korrektion. Alla dessa resultat gäller UPP-testets fem ”Big Five”-variabler men tendenserna är desamma för övriga personlighetsvariabler i testet, och även för måtten på arbetsattityder och arbetsmotivation. UPP-testet har flera unika fördelar, korrektionen för skönmålning är unik och därtill ingående analys av datakvalitet, mätning av emotionellt tillstånd under testningen, på arbetslivet fokuserade dimensioner samt långt driven datasäkerhet. (Inga data skickas utomlands för utvärdering). Vi ser nu att detta nya svenska test konkurrerar ut kända amerikanska konkurrenter som HPI, HDS och NEO. Flera stora rekryteringsfirmor har tecknat licens på UPP under hösten.


Läs hela rapporten här,

Vanliga problem med personlighetstest - och svårlösta sådana

Personlighetstest som används i arbetslivet är oftast av självrapporttyp och inriktade mot att mäta Big Five-dimensioner (B5), samt underskalor till dem. Ingen korrektion för skönmålning görs. Det blir problem!

1. I skarpt läge svarar många taktiskt, dvs de skönmålar, och gör det ofta starkt. De allra flesta testade framstår därför som mycket positiva personligheter, ett resultat man har föga nytta av.
2. B5-dimensionerna är för få och allmänna för att vara relevanta. De är svagt relaterade till arbetsresultat.
3. Underskalorna, som kan vara 30-40 till antalet, ger en komplex och spretig bild av de testade. Dessutom är dessa skalor oftast av låg reliabilitet - med 200 testitem kan man inte konstruera 30-40 reliabla delskalor. Dessa skalor kan ibland ha ett innehåll som är svårt att förstå.
4. Testen är översatta från engelska vilket kan ha medfört språkliga otympligheter. Vad är t ex "intellektans"?
5. I vissa fall används ipsativt svarsformat vilket kräver att den testade ska "jämföra äpplen och päron". Sitter man helst hemma med en god bok eller ser man ljust på framtiden? Den typen av uppgifter är inte populära.
6. Teorier av olika slag ligger till grund för flera av testen, och det kan låta vetenskapligt och betryggande. Exempel är Hogans socioanalytiska teori eller Jungs typteori (från 1921). Men teorierna är dåligt underbyggda och saknar empiriskt stöd.

Det här kan låta negativt, och man kan förstå den ganska vanliga skeptiska inställningen till test, men faktum är att personlighetstest med mycket god validitet existerar. För exempel, se denna länk. Det går att konstruera skalor vars validitet är i nivå med intelligenstest (g-faktorn). Om personlighet och intelligens kombineras kan man nå validiteter omkring 0.6 - 0.7 med arbetsresultat, men det förutsätter skalor som är fokuserade på relevanta, konkreta personlighetsdrag (t ex uthållighet) - in B5-dimensioner som har mycket låg validitet (med undantag för noggrannhet).  Kolla min rapport om testvaliditet på Handelshögskolans hemsida genom att klicka här. Att skriva den tog lång tid, och krävde stort engagemang, men det var värt det, åtminstone för mig, när jag till slut började se ljuset i tunneln och fann frågeställningarna mer och mer intressanta. Denna och alla andra av mina rapporter (de är rätt många) och manualer är tillgängliga för gratis nerladdning i enlighet med min policy "Inget smussel, inga defensiva hemlighållanden av vad våra test mäter och vilken empirisk evidens de stöder sig på". Alla får del av den information de vill ha, inte bara kunder. Studenter får gärna använda testen helt gratis, vi ställer upp med rådgivning och anpassar vår IT-plattform efter era behov och intressen. (Skriv ett mail till lennartsjoberg@gmail.com). Flera sådana projekt har genomförts, nu senast av Daniel de Colli, anställd vid polisen och doktorand i psykologi.Hans uppsats som en grupp anställda vid polisen blir troligen offentlig i november.

Våra test är levande och förbättras ständigt, till skillnad från låsta och statistiska importerade test.

Vetenskaplig dokumentation har nu påbörjats med artikeln:

Sjöberg, L. (2010). A third generation personality test. The Scandinavian Journal for Human and Applied Sciences, 1(3), 61-75.Klicka här för att läsa den på svenska.

Riskförnekande i testbranschen

Personlighetstest används ofta i arbetslivet. Förmodligen omsätter denna verksamhet flera hundra miljoner kronor årligen. De allra flesta personlighetstesten är självrapporttest och av ytterst varierande kvalitet. De är översatta från, oftast, engelska och de utländska producenterna håller hårt i testen. De utvecklas inte efter svenska önskemål, och den psykometriska kompetensen är svag i Sverige.

En särskild problematik är skönmålning. Det krävs inte mycket tänkande för att inse att folk inte svarar helt uppriktigt om mycket står på spel, t ex vid en jobbansökan. Detta problem blundar man för och påstår att det inte finns. Det är lite tragikomiskt eftersom det finns tonvis med forskning som visar att problemet finns och är stort.

Jag har mött flera konsulter som berättat att de test de använder slår i taket. Nästan alla sökande är helt enkelt väldigt bra på personlighetstestet. Sådana test, som differentierar dåligt är svåra att använda och föga trovärdiga. Exempel är HPI, NEO-PI-R och "Thomassystemet".

Det finns numera validerad metodik för att korrigera för skönmålning. Ett traditionellt försök är att använda ipsativa svarsformat, där man få välja mellan alternativ som förhoppningsvis är lika socialt önskvärda. Den ansatsen har MBTI, Myers-Briggs. Folk tycker illa sådana uppgifter och de tar extra lång tid. Ipsativa data är svåra att analysera och de tycks inte alls eliminera effekten av skönmålning. I UPP-testet använder vi särskilda skalor för att mäta tendensen till skönmålning. Forskning har visat att detta fungerar alldeles utmärkt och höjer validiteten hos testdata.