Ny proxyvalidering

Idén med proxyvalidering är att man relaterar sina testskalor till data på proxykriterier, som i sin tur är dimensioner av typ arbetsmotivation. Om de senare vet man att de har stabila och relativt höga samband med arbetsresultat eller andra viktiga dimensioner. Proxyvaliditeten är information om validitet hos ett test som är snabb att uppskatta och har man mätning av proxykriterierna inbakade i sitt test (vilket UPP har, men inga andra såvitt bekant) kan man rutinmässigt och utan extra kostnader göra studier av validiteten hos de test man använder, alltså även för test som INTE har proxykriterierna inbakade.

Jag har genomfört ett antal studier där jag DESSUTOM har haft tillgång till ett konventionellt externt kriterium i form av mått på arbetsresultat. Då har jag alltså kunnat uppskatta också validiteten av konventionellt slag. Resultatet har varit att proxyvaliditeten gett ungefär samma bild av testskalornas validitet som sambandet mellan dessa och det externa kriteriet.

I en pågående studie har jag undersökt "livsframgång" som kriterium. Denna har jag mätt i 12 olika avseenden som slagits ihop till ett sammansatt mått och relaterats till UPP-testets skalor. Dessa skalor har även relaterats till ett sedvanligt proxykriterium. De två serierna av korrelationer har relaterats i nedanstående figur.

Bilden visar ett starkt samband mellan de två serierna av korrelationer, vilket ger ytterligare starkt stöd för idén om proxyvaliditet. Hittills har alla studier av frågan gett ett sådan stöd. Vi kan nu vara ganska säkra på att proxyvalidering ger en hyfsad bild av validiteten hops ett test eller, för den delen, av vilken information som helst. Det är ett snabbt, enkelt och billigt sätt att validera, något som annars tar lång tid och är svårt och dyrbart att genomföra.