Emotionell intelligens (EI) mäts på två sätt: självrapportskalor och prestation. Den förstnämnda metodiken har visat sig ge intressanta tillskott till andra personlighetsskalor och det är om sådana data som jag skriver här.
EI ansågs en tid vara en mycket viktig dimension i de flesta sammanhang i arbetslivet. Numera vet vi att den visserligen är av betydelse men också att den inte har så stort genomslag som man först trodde när det gäller arbetsresultat. Det finns emellertid en annan aspekt som är av vikt, nämligen sambandet EI - värderingar. Vi har funnit starka negativa samband mellan EI och värderingar som man gärna vill undvika i arbetslivet, nämligen en cynisk, manipulativ och materialistisk attityd.
Att mäta värderingar direkt kan vara svårt eftersom syftet genomskådas. Men har man en bra EI-skala kan den användas som ersättning (proxy) för värdeskalor. Värderingar är viktiga i arbetslivet. Därför kan man med fördel använda sig av EI i personlighetstest.
Referenser
Engelberg, E., & Sjöberg, L. (2005). Emotional intelligence and interpersonal skills. In R. D. Roberts & R. Schulze (Eds.), International handbook of emotional intelligence (pp. 289-308). Cambridge MA: Hogrefe. Klicka här.
Engelberg, E., & Sjöberg, L. (2006). Money attitudes and emotional intelligence. Journal of Applied Social Psychology, 36(8), 2027-2047. Klicka här.
Engelberg, E., & Sjöberg, L. (2007). Money obsession, social adjustment, and economic risk perception. Journal of Socio-Economics, 36(5), 689-697. Klicka här.
Sjöberg, L. (2001). Emotional intelligence: A psychometric analysis. European Psychologist, 6, 79-95. Klicka här.
No comments:
Post a Comment